Först känns det som att jag ska dö, sedan vill jag dö. Nu lever jag alltså ändå fortfarande efter 15 timmars sömn och det är frustrerande. Är magsjuk, hoppas jag annars har jag säkert fått magcancer eller liknande och det hade ju varit ganska oturligt kan man tycka. Min hjärna tycker verkligen att allt dethär är obehagligt så den liksom stänger av. Går jag mellan sängen och toaletten måste jag sedan ta igen detta med att sova i tre timmar för att inte drabbas av stark ångest av att vara mig själv för att jag är äcklig.
Jag har laddat ner Harry potter som hörbok, som jag ligger och lyssnar på. Ja jag är väldigt road av Harran. Låtsas att jag är han och min kisse är motsvarigheten till hans uggla osv och då blir livet lite roligare. Mina kompisar säger iallafall att jag då är som en 60 årig gammal tant för att jag underhåller mig med detta. Jag ringde farmor och frågade om hon tyckte om Harry potter, "trams" sa hon då. Trams alltså. Så nu ska jag lugnt lyssna vidare utan skräck för att ha råkat bli 60 i förtid.
Hejhej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar